Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.
Umeå Gymnastikförening
Gymnastik

Stadgar Umeå Gymnastikförening
STADGAR för den ideella föreningen Umeå Gymnastikförening som grundades 1932 under namnet Umeå Motionsgymnastikklubb. Dessa stadgar har som grund de normalstadgar för föreningar fastställda av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01, och godkändes i denna form av årsmötet 2015-03-17 för Umeå Gymnastikförening.

IDROTTEN VILL:
Idrott är Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.
Idrott består av Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Vi organiserar vår idrott Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott Vi delar in vår idrott efter ålder, kön och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet aktiviteter till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avses aktiviteter för ungdomar mellan 13-20 år. Med vuxenidrott avses aktiviteter för deltagare över 20 år. I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnets villkor.
 
I ungdoms- och vuxenidrotter skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. I tävlingsidrott är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande.  I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.
 
Föreningens verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. 

Därför vill vi utforma vår idrott så att:
- den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll.
- alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, kan vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.
- den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar. 
- de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet.
- den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte. Ang. ”Bra idrott och bra i idrott” se bilaga).
 

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Ändamål
Föreningen har som ändamål att bedriva fysisk aktivitet i olika former och i enlighet med Idrottsrörelsens verksamhetsidé. Föreningen ska i sin verksamhet verka för en dopingfri miljö.

Föreningen avser bedriva gymnastik inom följande former:
- Artistisk Gymnastik (AG)
- Barn- & Ungdomsgymnastik
- Gymmix/Kvalitetssäkrad gruppträning
- Truppgymnastik
 
2 § Sammansättning 
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
 
3 § Tillhörighet m.m.
Föreningen är medlem i specialidrottsförbundet (SF) Gymnastikförbundet Svenska (SvGF) och är därigenom anslutet till Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är belägen, samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen. Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna, av dessa organ begärda uppgifter.

4 § Beslutande organ
Umeå Gymnastikförenings beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
 
5 § Firmateckning 
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.

6 § Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den
1 januari till och med den 31 december.
 
7 § Stadgetolkning m.m.
Uppstår tvekan om tolkning av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna ska i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §. 
 
8 § Stadgeändring
För ändring av Umeå Gymnastikförenings stadgar fordras beslut av årsmötet med minst 2/3-delar av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
 
9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs ett beslut av årsmötet med minst 2/3-delar av antalet avgivna röster. I det beslutet ska anges att föreningens tillgångar ska användas till ett bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. ska arkiveras exv. i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, ska omedelbart tillställas vederbörande SF.

FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap

Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.
Som medlem räknas den som erlagt en medlemsavgift och den som har uppdrag som ledare inom föreningen utsedd av årsmötet, styrelse eller sektionskommitté. Ledare definieras som organisationsledare, de som blivit valda till sitt uppdrag exv. styrelse, kommittéer och arbetsgrupper eller verksamhetsledare samt de som blivit utsedda till tränare, instruktörer och aktiva inom verksamheten. 
Medlemsavgift består av en årsavgift (f n 50 kr) som årsmötet beslutar om samt en terminsavgift. Beslut om terminsavgift delegeras till styrelsen. Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen. Som medlem i Umeå Gymnastikförening har jag accepterat föreningens stadgar.
Beslut att avslå medlemsansökan ska fattas av styrelsen. I beslutet ska orsakerna redovisas samt vad medlemssökande ska iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan. Beslut om vägrat medlemskap överklagas inom tre veckor från beslutsdagen.
Årsmötet får på förslag av en enig styrelse i Umeå Gymnastikförening, utnämna person till hedersmedlem i föreningen. (enligt RF:s stadgar 3 kap 5 § (9 §)). Till hedersmedlem  kan sådan person utses som på ett förtjänstfullt sätt stöttat föreningen och dess verksamhet. En förteckning över hedersmedlemmar ska föras. 
 
11 § Utträde
Medlem som inte betalat medlemsavgift under föregående verksamhetsår trots påminnelse anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör genom att personen avförs från medlemsförteckningen.
 
12 § Uteslutning
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.
Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning. 

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom en viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet ska skälen härför redovisas samt ange vad medlemmen ska iaktta vid ett överklagande. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.
Beslut om uteslutning eller varning ska fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas inom tre veckor från beslutsdagen (enligt reglerna i RF:s stadgar). 
 
13 § Medlems rättigheter och skyldigheter 

Medlem
 har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna
 har rätt till information om föreningens angelägenheter
 ska följa föreningens stadgar och beslut som fattas av föreningsorgan samt följa i 3 §  nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut
 har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen
 ska betala medlemsavgift senast på angivet datum, samt de eventuellt övriga avgifter som beslutats av styrelsen 
 hedersmedlem är befriad från medlems-/träningsavgift
 den som har uppdrag som ledare i föreningen och är utsedd av årsmötet, styrelsen eller sektionskommitté är befriad från medlemsavgift
 
14 § Medlems deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelse eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävling eller uppvisning arrangeras utanför Sverige, ska också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om annan ordning.
Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlinger eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.

ÅRSMÖTE och EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls senast den sista mars på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Senast fyra veckor före årsmötet ska kallelse skickas till medlemmarna, eller kungöras i lokalpressen. Vidare ska kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen.
Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget, samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande, ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
 
16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelse får avge förslag att behandlas av årsmötet. Förslag från medlem ska vara styrelsen tillhanda senast tre veckor före årsmötet. Styrelsen ska till årsmötet avge yttrande över förslaget.
 
17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt vid årsmötet

Medlem som betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 15 år har rösträtt på mötet. Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på möten.
 
18 § Beslutsmässighet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.
 
19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den som erhållit högsta antalet röster är vald oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det ska dock val ske slutet. Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal, det förslag som biträds av ordförande vid mötet, om personen är röstberättigad. Är personen inte röstberättigad avgör lotten. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra. Beslut bekräftas med klubbslag.
 
20 § Valbarhet
Valbar till styrelse och valberedning är en röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot i styrelse, valberedning eller till revisor i föreningen.
 
21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet ska följande behandlas och protokollföras:
1. Fastställande av röstlängd för mötet.
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
3. Val av protokolljusterare och rösträknare.
4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
5. Fastställande av föredragningslista.
6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret.
   b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senast    verksamhets-/räkenskapsåret.
7. Revisors berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-   /räkenskapsåret.
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
9. Fastställande av medlemsavgiften och funktionärsarvoden.
10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-    /räkenskapsåret.
11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner
12. Val av:
a) föreningens ordförande för en tid av 1 år
b) övriga ledamöters mandattider är två år, men anpassas vid inval så att halva antalet ledamöters mandattider finns kvar.
c) en suppleant från respektive kommitté på 1 år
d) en revisor och en suppleant för ett år. I detta val får inte styrelsen delta.
e) minst två ledamöter i valberedningen, varav en sammankallande. Tid 1 år.
f) en valberedningssamordnare 
g) beslut om val av ombud till SDF-möten
13. Övriga frågor.
Beslut i frågor av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
 
22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till ett extra årsmöte:
Styrelsen är skyldig att kalla till ett extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning ska avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte ska den inom 14 dagar kalla till sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte ska tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i lokalpressen. Vidare ska kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats. Vid ett extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt och om beslutsmässighet på ett extra årsmöte gäller vad som sägs i17 § och 18 §.

VALBEREDNING
23 § Sammansättning, åliggande 

a) Val av valberedning avser en tid av ett år. Valberedning består av en eller flera personer, varav en är sammankallande. Valberedningen ska senast december månad året innan tillfråga dem vilkas mandattid utgår, om de vill kandidera för nästa mandattid.Valberedningen väljs av årsmötet.
b) Val av valberedningssamordnare för en tid av ett år väljs bland de närvarande röstberättigade medlemmarna vid årsmötet för att till nästa årsmöte förbereda valet av nästkommande valberedning.

REVISOR
24 § Revision

Revisorn har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll samt övriga handlingar. Föreningens räkenskaper ska vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet. Revisorn ska granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelsen senast 14 dagar före årsmötet.
 
STYRELSE
25 § Sammansättning

Styrelsen består av ordförande och minst 4 eller 6 ledamöter samt 2-3 suppleanter. Mandattiden för ordförande och suppleanter är ett år. Halva styrelsen väljs varje år för en tid av två år. Årsmötet väljer ordförande. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Personen får utses till befattning i styrelsen.
Styrelsens arbetsår omfattar tiden från årsmötet till och med årsmötet påföljande år.

26 § Styrelsens skyldigheter
När årsmötet inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter. 
Styrelsen ska - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden ska leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder ska vice ordföranden träda in i ordförandes ställe. Styrelsen beslutar om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt.
 
Det åligger styrelsen särskilt att;
 tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas
 verkställa av årsmötet fattade beslut
 planera, leda och fördela arbetet inom föreningen
 ansvara för och förvalta föreningens medel
 tillställa revisor räkenskaper m m enligt 24 §
 förbereda årsmötet
 föra protokoll över styrelsens sammanträden
 se till att fattade beslut verkställs
 årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen
 se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till föreningen
 se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrottsorganisationer m.fl.
 svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över föreningens räkenskaper
 årligen upprätta balans- och resultaträkningar
 utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning
 se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i tid
 i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild uppgift
 kontrolluppgift, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet
 föra medlemsförteckning
 se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt
 att utse företrädare
 styrelsen ska besluta om fördelningen av arbetsuppgifter i övrigt 

27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det. 
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstningen får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende ska avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträden. Om särskilt protokoll inte upprättas ska sådant beslut anmälas vid närmast därefter följande sammanträde.
Vid sammanträde ska protokoll föras. Protokoll ska justeras av mötesordförande och av särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening ska antecknas i protokollet
 
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté, annat organ, enskild medlem eller anställd. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke ska fortlöpande underrätta styrelsen härom.

29 § Bildande och nedläggande av sektion

Beslut om bildande eller nedläggning av en sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som sammankallats för prövning av sådan fråga.
Föreningen har nu för sin idrottsliga verksamhet följande sektioner: Barn- och ungdom, Gymmix gruppträning, Truppgymnastik samt Artistisk gymnastik. 

30 § Sektionskommitté
Ledningen för varje sektion består av en kommitté med ordförande och ett erforderligt antal ledamöter. 
Val av kommittéordföranden ska underställas föreningens årsmöte för godkännande, övriga ledamöter godkänns av styrelsen i föreningen. 
Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionen.
 
31 § Instruktion för sektionskommitté

Föreningens styrelse ska i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter som varje sektionskommitté har.
 
32 § Budget och verksamhetsplan för sektion
Sektionskommitté upprättar förslag till budget- och verksamhetsplan för sektionen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget- och verksamhetsplan lämnas till styrelsen för godkännande på tid som denna bestämmer.
Styrelsen gör de ändringar i budget- och versamhetsplan som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.
 

TVIST
33 § Skiljeklausul

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock ska följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parter svarar både för egna kostnader och för för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive dito för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.
 
 
Bilaga
Bra i idrott och bra idrott Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt (såväl) fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt.
 
Fysisk utveckling Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen.. Detta gäller inte minst dem med fysiska handikapp. Genom att vara regelbundet aktiv vidmakthålls vitala funktioner även vid högre ålder. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
 
Psykisk utveckling Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vid utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva mot. Idrott är utmanande och spännande! I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mera. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott, rätt bedriven, är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag – i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.
 
Social utveckling Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generations-, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i föreningar ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.
 
Kulturell utveckling Elitidrott har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet, en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt kulturarv.
 
Det finns således mycket bra med idrott....
Eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
 
Demokrati Varje deltagare ska, inom ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verkligheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
 
Fostran Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas år varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, exv. användandet av droger.
 
Jämställdhet Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
 
Rent spel En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.
 
Förebygga skador När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvård.
 
Sund ekonomi Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
 
Respekt för andra Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
 
Ideellt engagemang I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönad tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
 
Miljömedvetenhet Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl. a. allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med både rättigheter som skyldigheter.
 
Ladda ner Medlemsappen
Ladda ner Ledarappen